Lite funderingar kring film åter igen. Säga vad man vill om nya filmer och ja det var på sätt och vis bättre för. Men en sak har blivit bättre på senare år, alltså radikalt mycket bättre. Nämligen slagsmålscener. Förr verkar de som om filmmakare kom undan med i princip vad som helst. Jag såg exempelvis en gammal actionfilm från mitten av åttiotalet. Jag kommer inte ihåg vad filmen heter och knappt vad handlade om. Det spelar också mindre eller ingen roll i sammanhanget, filmen skulle lika gärna få handla om auktioner Göteborg eller något annat lika irrelevant för min del men nu förtiden så är ju auktioner på nätet vanligare. Poängen är i varje fall att slagsmålen var så uselt koordinerade och genomförda att det var skrattretande. Man såg klart och tydligt att slag som knockade en kille var gott och väl två decimeter från at träffa och vid annat tillfälle när den våldexperten och protagonisten gör ett judokast på en elak skurk är närmaste chockerande uppenbart hur han (skådisen som spelar skurk alltså) tar sats och hoppar mer än blir kastad. Massor av andra filmer från den perioden lider av samma problem. På senare år verkar man lyckligtvis ha fått bukt med här. I varje fall i mer påkostade historier som Bournefilmerna med Matt Damon. Men det är märkligt ändå. Jag kan förstå att det var svårt att få till explosioner och avancerade specialeffekter med forna tiders teknik, sådant borde vara mycket lättare nu. Men just slagsmål kan väl ändå inte vara så svårt. Folk har ju slagits i hela mänsklighetens historia.